Hej!
Minns ni förra veckan då jag skrev inlägget
och bad om er HJÄLP..........??
Precis som jag skrev här så är det nog så att alla eller i alla fall de flesta som bloggar då och då drabbas av lite skrivkramp....eller tvivel....
Det är svårt att förstå att det just jag skriver kan påverka en annan människa så mycket...
Men så är det ju....
Ord betyder ju mer än man tror och jag vet ju att när man följt en blogg länge
så blir ju bloggskrivaren lite som en vän.......
Man tänker kanske inte på att det för en del blir som en annan värld att fly in i för en liten stund...
...en plats där man kan släppa alla egna problem och bara fara in i ett virrvarr
av andras,lycka, tankar, problem, och kärlek....
Jag har ju valt att skriva min blogg i en positiv anda
eftersom jag vill att den ska spegla mig som person.
Jag bloggar ju om mycket ytligheter och jag lever ett väldigt kärleksfullt liv.
Det hoppas jag att jag lyckas dela med mig av till er!
Vi lever ju i en tid då skilsmässor och olika sjukdomar nästan är
mer regel än undantag så jag tycker det är SÅ viktigt att hylla kärleken
och hellre prata om LYCKA än om elände.......
....det finns så många andra som är bättre på tråkigheter än vad jag är....
Naturligtvis händer det mindre positiva saker i min omvärld också
men oftast väljer jag att inte dela med mig av det.
Jag vill att du som läsare ska känna dig glad efter att du varit hos mig en stund...
Å jag vill verkligen att du ska känna dig som min vän.
Andra bloggskribenter har valt något annat. Det finns inga rätt eller fel i den här världen...
Men för dig som läsare finns ju ett aldrig sinande hav av bloggar att välja bland.
Hur som helst så fick jag en massa kärlek från er och faktiskt en hel del konkreta tips
på hur jag kan finslipa bloggen lite och framförallt fick jag en massa ny inspiration
till kommande inlägg...och vem vet...kanske en film...;)
Å fortsätt gärna skriva i kommentarsfältet om ni har fler ideér eller önskningar....
Efter mitt inlägg fick jag också några mail...
Ett av dem rörde runt i mitt hjärta och många tårar har trillat ner för mina kinder.
Från: XXX
Skickat: den 3 februari 2017 08:29
Till: Katarinathorsen@hotmail.com
Ämne: Ang din blogg Godmorgon Katarina!
Skulle naturligtvis kommenterat på din blogg när du efterfrågade synpunkter men det kunde jag ju inte. Vet inte om du förstått när jag skrivit hos Ekenäsanna att jag drabbats av cancer och nu ligger på sjukhus och har blivit opererad. Jag har haft mycket glädje och nytta av en av dina andra bloggkompisars, Mittlivpalandet.se, hur man ska förhålla sig till cancer, en dag i taget, gör den till en bra dag och se det vackra omkring dig. Jag har skrivit och tackat henne.
Nå väl åter till din blogg, du vet ju att jag äälskar den, dina prickar, långa ord, värmen, glädjen positiviteten. Bara det räcker långt för mig. Stilen är viktigare än innehållet. Jag är å andra sidan jättenöjd med innehållet också, blandningen, en spegling av ditt liv tänker jag. Är speciellt förtjust i din inställning att världen inte går under om man inte varje dag får gjort det man tänkt, livet ska i möjligaste mån vara skönt och roligt. Kärleksfullheten till din familj och framförallt mannen är så härlig.
Grattis också till din Trendrumvinst, sjääääälvklaaart röstade jag på dig (o du ser, de långa orden har smittat av sig).
Inlägg tidigt på dagen uppskattas då du och din blogg gör min dag, men jag vill inte pressa och stressa dig.
Kram XXX
Naturligtvis har jag fått tillåtelse av XXX att publicera hennes mail!
Jag ville gärna dela det här med er därför att jag verkligen vill visa hur
lite som faktiskt kan behövas för att göra en annan människa glad...
Det behövs bara några prickar och glada gubbar.....;)
Eller så behövs det bara ord som Lottas...
"Gör varje dag till en bra dag, Fuck cancer!!"
Det här mailet fick mig att först att gråta väldigt mycket och tänka länge på livets alla orättvisor
...jag ville ta reda på vem XXX är kasta mig om halsen på henne och bara kramas....och trolla mig till en läkare som kan göra allt bra igen....
...när jag insett att det ju inte går....att det enda jag kan göra för XXX är
att stolt sträcka på ryggen...och känna att om jag bara
gör henne lite gladare varje dag med mina bilder och mina
lååååånga ord, prickar o glada gubbar....
Om det så bara skulle vara just hon som uppskattar det...
Så är det värt det alla dagar i veckan.
Å JAAAAAAA
Jag ska verkligen försöka skärpa till mig igen och publicera inlägg tidigare på morgonen.
Jag vet att många förutom XXX läser då.
Att hon som befinner sig i den situation hon gör tog sig tid att skriva det här till mig...
Det är ofattbart...att man i en sån situation har så mycket kärlek att ge till andra....
Ha en fin dag nu alla rara och kram på er!
Och till dig XXX skickar jag en extra extra stor styrkekram.
Katarina
