När jag åkte till kiropraktorn i morse åkte Sally med husse till veterinären.
Hon skulle få sin årliga vaccinationsspruta.
Så skulle hon bli tittad i ett öra som inte ser helt friskt ut.
Det var inget allvarligt med hon har fått droppar som ska i under ett par veckor.
en djuversysta. Hon blir ju snart 6 år vår lilla tjej och veterinären tyckte det var lite tidigt.
Hon har fått tid om en månad för operation och då tar vi troligtvis bort hela livmodern för att minimera risken för återfall. Nu håller vi tummarna att den är godartad.
Fram tills vi vet ska jag verkligen stålsätta mig och försöka vara lugn.
Emellanåt känner jag hur tårarna bränner innanför ögonlocken och paniken
väller fram....men jag motar tillbaks det.
Hon är ju "bara" en hund kanske någon tycker... tänk på alla människor som är sjuka.....
Så klart är det mycket värre....
♥♥♥
....men Sally är ju inte vilken hund som helst....
Hon är ju MIN hund.....VÅR hund...
Eller mer....VÅR BÄBIS.....
Hon som alltid väntar tålmodigt på oss...
Hon som alltid finns som en liten följeslagare....
Hon med sin mjuka päls och sina kloka ögon....
![]()
Hon som älskar snö...
Hon som älskar sol och värme.....
Hon som ligger i vår säng...
Hon som alltid snor åt sig bästa platsen i tv-soffan....
Hon som alltid snor åt sig bästa platsen i tv-soffan....
Hon som avskyr att duscha och som efteråt torkar sig i alla våra soffor...
![]()
Hon som vi älskar så mycket....
Hon måste få stanna länge än......hon måste!!
I kväll killar vi lite extra på henne och så ger vi henne något extra smaskigt.
Hon förstår ju inte alls varför hon plötsligt blir sådär överdrivet gullegullad med.
Tur är väl det!
Hudlivet är nog rätt skön ändå...
....i alla fall hennes...
Ta hand om er!
Kram Katarina